Fler rapporter om xenotransplantation med genmodifierade grisorgan

Transplantationer av grisnjurar till hjärndöda patienter visar sig endast delvis vara framgångsrika. Även om organen inte uppenbart avstöttes, återhämtade sig inte njurfunktionen.

I början av månaden kom beskedet att hjärtkirurger i Baltimore i USA framgångsrikt hade implanterat ett hjärta från en genmodifierad gris i en 57-årig patient. Patienten lever fortfarande efter 11 dagar men övervakas på sjukhuset, enligt pressuppgifter.

I höstas kopplade en grupp läkare vid New Yorks universitet en njure från samma sorts grisar till en hjärndöd kvinna. Organet var fäst på låret och producerade urin i 54 timmar. I december meddelade kliniken att kirurgerna hade upprepat experimentet på ytterligare en patient. Även den här gången filtrerade donatororganet blodet från den hjärndöda patienten i 53 timmar. Enligt pressmeddelandet förblev kreatininnivåerna stabila. Resultaten är ännu inte publicerade.

Ersätter kroppsegna organ

Den första vetenskapliga publikationen, publicerad i American Journal of Transplantation (2022: DOI: 10.1111/ajt.16930), kommer från en grupp läkare vid universitet i Alabama i Birmingham i USA. Förra året genomfördes där också en xenotransplantation med genmodifierade grisnjurar. Till skillnad från försöken i New York transplanterades njurarna inte på utsidan av den hjärndöda personens kropp, utan in i personens kropp istället för de kroppsegna njurarna.

I detta "prekliniska test på människor" var syftet att undersöka om xenotransplantatet skulle accepteras av kroppen. Detta var tydligen fallet. Patientens cirkulation förblev stabil. De två njurarna började producera urin efter 23 minuter.

Enligt forskarna förekom ingen hyperakut avstötningsreaktion. Biopsierna visade dock att blodproppar i de minsta blodkärlen hade uppstått, vilket skulle kunna förklara varför kreatininhalten ökade trots urinproduktionen. Detta innebär att genmodifierad grisnjurar trots allt inte är någon fullständig ersättning för en mänsklig njure. Studieledaren Jayme Locke vill dock inte utesluta möjligheten att bristen på njurfunktionen berodde på patientens hjärndöda tillstånd. I pressmeddelandet uttrycker kirurgen optimism om att snart kunna påbörja kliniska försök.

Ingen överlevde

De första xenotransplantationerna av njurar ägde rum för nästan 60 år sedan. Vid Tulane University transplanterades 1963–64 njurar från schimpanser till 13 patienter med njursjukdom i livets slutskede. Trots den evolutionära närheten mellan schimpanser och människan överlevde ingen patient denna desperata operation i mer än nio månader, och nästan alla dog inom några veckor. Sedan den moderna dialysen utvecklades har inga fler xenotransplantationer gjorts.

Källa: Deutsches Ärzteblatt (www.aerzteblatt.de)