Kanadas sjukvårdskris bidrar till fler fall av dödshjälp

När Kanada införde lagstiftning om assisterat självmord 2016 väckte ideella organisationer farhågor om att den skulle kunna slå hårt mot utsatta befolkningsgrupper. Efter att utan framgång ha vädjat om att få ett boende hon hade råd med för att lindra sitt kroniska hälsotillstånd avslutade en kanadensisk kvinna sitt liv i februari med hjälp av landets dödshjälpslag. Ytterligare en kvinna, som lider av samma sjukdom och som också lever på bidrag, har nästan nått det slutliga godkännandet för att avsluta sitt liv.

De två uppmärksammade fallen har lett till misstro och upprördhet och har kastat ljus över Kanadas dödshjälpslag, som enligt kritiker missbrukas för att straffa fattiga och svaga personer. Medicinska och juridiska experter varnar för att en alltför förenklad mediebevakning av fallen inte lyckas fånga systemets realiteter – och varnar för att sensationalistisk bevakning av en handfull "extrema" fall inte tar hänsyn till den större krisen i landets hälso- och sjukvårdssystem.

I februari beviljades en 51-årig kvinna från Ontario, Sophia, läkarassisterat självmord efter att hennes kroniska tillstånd blivit outhärdligt och hon hade svårt att klara sin försörjning med det nödtorftiga bidrag hon fick på grund av sin funktionsnedsättning, rapporterar nyhetstjänsten CTV News.

— Regeringen ser mig som förbrukningsbart skräp, klagande, värdelös och en plåga, sade hon i en intervju. I två år har hon och vänner utan framgång vädjat om bättre levnadsvillkor, berättar Sophia.

Ingen annan lösning

Ytterligare en kvinna, känd som Denise, har ansökt om att få avsluta sitt liv efter att ha varit oförmögen att hitta en lämplig bostad och kämpat för att överleva på bidrag som hon får pga. sin funktionsnedsättning.

Båda fick diagnosen sensorisk hyperreaktivitet (SHR), doftöverkänslighet, ett tillstånd där vanliga kemikalier, t.ex. i cigarettrök och tvättmedel, kan utlösa illamående, kraftig huvudvärk och i extrema fall anafylaktisk chock. Kvinnorna menar att specialiserade bostäder – där luftflödet är mer kontrollerat – skulle lindra deras försvagande symtom. Eftersom de inte kan arbeta fick de 1 169 dollar (ca 9 070 kr) i månaden, vilket placerar dem långt under fattigdomsgränsen i Kanadas folkrikaste och dyraste provins. Läs mer >> 

Fyra läkare i Toronto kände till Sophias fall och skrev till myndigheterna och bekräftade att symtomen förbättras i renare luftmiljöer. De bad om hjälp med en kemikaliefri bostad: "Vi läkare finner det OBEGRIPLIGT att ingen annan lösning föreslås för denna situation än läkarassisterat självmord", skrev Lynn Marshall, specialist inom miljömedicin, Chantal Perrot, familjeläkare som ger dödshjälp, Justine Dembo, psykiater, och James Whyte, familjeläkare och psykoterapeut.

Inte ett av kriterierna 

Dödshjälpsförespråkare är nu oroliga att fallen ska användas av kritiker i ett försök att motverka dödshjälplagen – i stället för att titta på hur regeringen kan förbättra för personer med funktionsnedsättning.

— Otillräckligt boende är inte ett av kriterierna för att beviljas läkarassisterat självmord. Även om någons levnadsförhållanden kan bidra till lidandet utgör de inte det svåra och ohjälpliga medicinska tillstånd som måste finnas, säger läkaren Chantal Perrot. Läs mer >> 

Källor: CTV News (www.ctvnews.ca), Spectator (www.spectator.co.uk) och The Guardian (www.theguardian.com)