Kina experimenterar med mänskliga embryon i konstgjord livmoder

En konstgjord livmoder, där foster kan växa på ett säkert sätt övervakade av en robot, ses av kinesiska forskare som ett genombrott för framtidens barnafödande. Detta i ett land som står inför de lägsta födelsetalen på flera årtionden. Kritiker pekar på juridiska och etiska frågetecken.

Forskare i Suzhou, i Kinas östra Jiangsu-provins, säger att de har utvecklat ett system med artificiell intelligens som kan övervaka och ta hand om embryon när de växer till foster i en artificiell livmodermiljö. Detta sker redan med ett stort antal djurembryon för tillfället, säger forskarna i en rapport som publicerades i den kinesiska tidskriften Journal of Biomedical Engineering. Där hävdar de även att tekniken skulle kunna bidra till att lösa några stora reproduktionsproblem för människor.

Den konstgjorda livmodern är en behållare där musembryon växer i en rad kuber fyllda med näringslösning, säger teamet som leds av professor Sun Haixuan vid Suzhou Institute of Biomedical Engineering and Technology, knutet till Kinas vetenskapsakademi.

Rangordna embryon

Det robotsystem som nu skapats kan övervaka embryona i detalj dygnet runt, står det i forskningsrapporten. AI-tekniken hjälper maskinen att upptäcka minsta förändring hos embryon och finjustera koldioxid- och näringstillförseln. Systemet kan även rangordna embryon efter hälsa och utvecklingspotential. När ett embryo utvecklar en allvarlig defekt eller dör, varnar maskinen.

Enligt gällande internationell lagstiftning är experimentella studier på mänskliga embryon efter två veckors utveckling förbjudna. Sun Haixuan menar dock att forskning om de senare utvecklingsstadierna är viktig eftersom ”det fortfarande finns många olösta frågor om fysiologin i den mänskliga embryoutvecklingen”. I sin artikel skriver han vidare att tekniken ”inte bara skall bidra till att ytterligare förstå livets ursprung och människans embryonala utveckling, utan också ge en teoretisk grund för att lösa fosterskador och andra stora reproduktiva hälsoproblem”.

Forskningsgruppen hävdar att roboten kan identifiera och övervaka embryona och ta mycket skarpa bilder med varierande djup genom att snabbt växla mellan olika linser. AI-tekniken gör det också möjligt för maskinen att upptäcka och lära sig av nya fenomen som ett mänskligt öga inte kan se, och detta skulle kunna påskynda ”optimeringen och förbättringen av tekniken för långsiktig embryokultur in vitro”, skriver Sun Haixuan i sin artikel.

Ingen ny teknik

Tekniken för konstgjord livmoder är inte ny och har utvecklats snabbt under de senaste åren. År 2019 tog forskare vid Zoologiska institutet i Peking ett befruktat ägg från en apa till organbildningsstadiet i en syntetisk livmoder, vilket var första gången som ett primatembryo hade gått så långt utanför moderns kropp.

Tekniken utvecklas samtidigt som Kina står inför en kraftig nedgång i födelsetalen, där antalet nyfödda nästan halverats sedan 2016. Nettobefolkningstillväxten förra året var den lägsta på sex decennier, enligt nationell statistik. Läs mer >> 

Kritiker pekar på att massproduktion av barn i en konstgjord livmoder skulle ge upphov till såväl juridiska som etiska problem. Läs mer >> Surrogatmoderskap är förbjudet i Kina men en konstgjord livmoder skulle göra ett sjukhus till en surrogatmoder:

– Jag tror inte att något sjukhus skulle vilja bära det ansvaret. Massproduktion av barn i en anläggning för konstgjorda livmödrar skulle kunna bidra till att upprätthålla befolkningen i ett land där medborgarna inte vill föda barn. Men vilka kan de sociala eller psykologiska konsekvenserna bli? Om alla föds på detta sätt är det kanske rimligt. Men om en del barn föds av föräldrar och andra artificiellt kommer det att bli ett stort problem, säger en forskare till tidningen South China Morning.

Källor: South China Morning (www.scmp.com) Post Republic World (www.republicworld.com)