Österrike: Experter kritiserar bristande palliativ vård när assisterat självmord tillåts

Österrikes parlament godkände i december en ny lag om assisterat självmord, vilken träder i kraft i år. Experter är kritiska mot att den palliativa vården inte har byggts ut, som författningsdomstolen krävt.

Österrike har nu drivit igenom legaliseringen av assisterat självmord, men har ännu inte genomfört den utvidgning av hospice- och palliativ vård som ställdes som villkor av författningsdomstolen. Läs mer >> Det blir möjligt att assistera vid självmord trots att det fortfarande är långt kvar innan palliativ vård och smärtlindring är tillgängliga i hela landet:

— Även om man sedan 2002 har lovat att bygga upp ett stabilt nätverk för hospice- och palliativ vård har man fram till nu bara kommit halvvägs. År 2005 inrättades den första professuren för palliativ medicin vid MedUni Wien, och kort därefter startades universitetskursen i palliativ vård. Hospice- och palliativ vård definierades inte på ett övergripande sätt förrän 2010 i Österrikes strukturplan för hälsa, säger palliativläkare Christina Grebe, vice ordförande för paraplyorganisationen Hospiz Österreich, till Wiener Zeitung.

Patienten övergiven

Assisterat självmord blir därmed det som främst erbjuds vid självmordstankar på grund av en obotlig och dödlig sjukdom – inte palliativ vård.

— För närvarande måste en palliativ patient fortfarande vänta i upp till tre veckor innan hjälpen kommer. Då kan det vara för sent, säger etikexpert Susanne Kummer från institutet för medicinsk antropologi och bioetik (IMABE).

Det förekommer att den utlovade palliativa vården inte förlängs efter 28 dagar, vilket lämnar människor ensamma i existentiella krissituationer och övergivna med sin smärta.

— När det talas om individens rätt till självmord måste det också finnas valfrihet att leva. Där har vi en obalans, säger Susanne Kummer.

Finansieringen inte säkrad

Österrikes regering har planerat en fond för utbyggnad av palliativ och hospicevård, varifrån delstaterna får ett årligt bidrag för särskilda ändamål från 2022. Övriga kostnader delas av förbundsregeringen, delstaterna och kommunerna. IMABE är tveksamt till om de nödvändiga medlen kommer finnas tillgängliga i tid. Institutet kritiserar även att systemet för palliativ och hospicevård inte fått en långsiktig finansiering och att ansvarsfrågan inte är tydligt utrett.

Enligt Dietmar Weixler, ordförande för det österrikiska palliativläkarsällskapet, skulle en tidsgräns för när assisteras självmord är tillåtet behövas för att skapa klarhet i finansieringen av palliativ- och hospicevården. Försäkringsbolagen har klargjort att endast kostnaderna för medicinsk behandling täcks av den lagstadgade socialförsäkringen, inte medicinsk information och eventuella nödvändiga kompletterande åtgärder vid assisterat självmord.

Hård kritik

Regeringen kritiserades för att den praktiskt taget ignorerat invändningarna mot lagförslaget från sammanlagt 138 remissinstanser, däribland yrkesorganisationer som apotekskammaren, läkarförbundet, psykiatriska föreningar, men även bioetikerkommissionen och enskilda etikexperter.

Enligt den nya lagen är minderåriga uttryckligen uteslutna från att få assisterat självmord. Vuxna måste uppvisa en diagnos och deras beslutsförmåga måste bekräftas. Det krävs även rådgivande samtal med två läkare. Efter en betänketid kan patienten tillsammans med en notarie eller patientföreträdare upprätta en beställning på apoteket för det dödliga preparatet. I sista stund infördes en ändring i lagen till att det inte offentliggörs vilka apotek, som tillhandahåller de dödliga preparaten. Endast notarie och patientföreträdare skall kunna ha den kunskapen.

Källor: Wiener Zeitung (www.wienerzeitung.at) och IMABE (www.imabe.org)