Tjugo år med dödshjälp i Nederländerna och Belgien

02 maj 2022

I Nederländerna och Belgien fyller dödshjälpslagen 20 år. I båda länderna ökar antalet fall och förra året fick rekordmånga dödshjälp i Nederländerna, trots att även ett stort antal äldre avled pga. covid.

Aldrig tidigare har så många människor fått dödshjälp i Nederländerna som under 2021. Så många som 7 666 patienter, vilket är en ökning med över tio procent jämfört med året innan. Förra året berodde 4,5 procent av alla landets dödsfall (170 839) på dödshjälp, enligt den senaste årsrapporten från de regionala utredningsnämnderna för dödshjälp (RTE). Denna andel är också på uppgång, år 2020 var den 4,1 procent.

Den 1 april 2002 legaliserade Nederländerna, som ett av de första länderna i världen, dödshjälp. Belgien följde efter samma år (läs mer >>) och Spanien blev förra året det sjätte landet i Europa som legaliserade dödshjälp. Läs mer >>

I Nederländerna är dödshjälp fortfarande ett brott enligt lagen, men läkare får straffrihet om en rad kriterier uppfylls. Varje gång en läkare utför dödshjälp måste han eller hon anmäla detta till regionstyrelsen och visa att de rättsliga kriterierna verkligen har uppfyllts. I vissa fall måste läkarna lämna ytterligare information eller genomgå en utredning från RTE:s sida.

Årlig ökning

Antalet dödshjälpsfall har ökat stadigt i Nederländerna sedan 2002. Mellan 2003 och 2006 förekom mindre än 2 000 fall per år. Sedan dess har de ökat med ca tio procent årligen, med undantag för en nedgång under 2018 och 2019 jämfört med 2017. Dessa siffror sjönk tillbaka till cirka 6 000. År 2017 hade man nått upp till 6 500. Läs mer >> 

Majoriteten som får dödshjälp är över 60 år och lider av cancer eller andra dödliga sjukdomar. Rapporten tar även upp 16 par som fick dödshjälp samtidigt.

– För tjugo år sedan var lagen känd, men den användes inte lika ofta som i dag. Orsakerna är många, en åldrande befolkning, att dödshjälp inte längre är ett tabubelagt ämne och att samhället har öppnat sig för frågan, säger Sonja Kersten, chef för dödshjälpskliniken Euthanasia Expertise Center, som har ett nätverk på 140 läkare och sjuksköterskor som ger dödshjälp. Läs mer >> 

Den markanta ökningen för 2021 är särskilt anmärkningsvärd, eftersom ett relativt stort antal äldre dog pga. covid det året. Covid-patienter begärde nästan aldrig dödshjälp, enligt de officiella siffrorna. Enligt RTE var det bara i en handfull fall som sjukdomen vägde in tillsammans med andra allvarliga sjukdomar. Läs mer >> 

”Blivit norm”

Enligt den nya ordföranden för de regionala nämnderna för granskning av dödshjälp, Jeroen Recourt, gjorde covid-begränsningarna och de svårigheter de innebar (t.ex. att gamla och sjuka personer inte fick ta emot besök) allvarligt sjuka patienter inte mer benägna att välja dödshjälp.

– Jag får inte det intrycket av de hundratals fall som jag själv har handlagt. I dem läste jag ibland att covid-tiden var besvärlig och att människor inte kunde träffa sina barn. Men det var inte skälet till dödshjälp. Ensamhet får aldrig vara skälet, säger Jeroen Recourt.

Jeroen Recourt menar att ökningen hänger ihop med att dödshjälp har blivit norm under de senaste åren: Läs mer >> 

– Ökningen har fortsatt under de första månaderna av 2022. Att människor ska välja att ha kontroll över sin egen död är en del av ett individualiserat samhälle. Det kommer garanterat att vara en faktor.

Han avfärdade frågan om palliativ vård för människor som lider av smärtsamma och obotliga sjukdomar och tillade:

– Även om vi inte ser några belägg för detta måste vi utesluta att ökningen delvis beror på att alternativ inte är lättillgängliga. Detta skulle till exempel bero på att vården i livets slutskede inte skulle vara välorganiserad eller att vårdhemmen skulle vara dåliga. Det kan dock finnas individuella överväganden, som att man inte vill till ett vårdhem, säger Jeroen Recourt.

Källor: The Irish Sun (www.irishsun.com) och LifeSiteNews (www.lifesitenews.com)