Österrike: Läkare känner psykologisk och moralisk stress pga. assisterat självmord

Vi vill ge palliativ vård, istället måste vi ta beslut om dödshjälp, klagar läkare i Österrike. Det är nu ett år sedan assisterat självmord legaliserades. Läkare känner sig tyngda av de nya kraven. Statistiken visar att det vanligaste skälet till att begära assisterat självmord är rädsla för existentiellt lidande i framtiden. 

Eftersom hälsoministeriet inte bedriver någon vetenskaplig forskning på detta, samlade Österrikes förening för palliativ vård (OPG) in egna uppgifter och skapade ett rapporteringssystem på nätet, ACIRS (ascirs.at), där anhöriga, vårdpersonal och psykologer som bevittnar eller tar hand om människor i samband med assisterat självmord anonymt kan dela med sig av sina erfarenheter.

Andelen kvinnor påfallande högt

Av de 59 förfrågningar om assisterat självmord som inkommit sedan maj 2022, har 23 skett genom intag av en dödlig substans. De flesta ägde rum i det egna hemmet, tre personer avslutade sina liv på vårdhem och en på hospice. Hittills har inget fall rapporterats från sjukhus. Patienterna var mellan 43 och 97 år gamla, varav de flesta hade cancer, följt av neurologiska sjukdomar.

Majoriteten var kvinnor (67 procent). Denna bild bekräftas av andra internationella studier. Som skäl anges att ”det är troligare att de lever längre än sin partner, lever längre ensamma, lider av ensamhet eller oro för att vara en börda för andra och oftare drabbas av fattigdom på ålderns höst samt depression”. Läs mer >> 

Oro för framtida lidande

Den överlägset vanligaste anledningen till att man begär assisterat självmord är rädsla för existentiellt lidande i framtiden, följt av plågsamma fysiska sjukdomssymptom. Rädsla för att förlora sin autonomi nämns också sex gånger. Av de 23 genomförda assisterade självmorden berodde 75 procent på outhärdliga fysiska symtom.

I OPG-rapporten anges också att hälften av alla ansökningar om assisterat självmord berodde på otillräckligt behandlade symtom i samband med en allvarlig sjukdom. 33 patienter beslutade att inte fatta ett tidigt beslut efter omfattande rådgivning om palliativ vård.

Palliativ vård

OPG känner sig särskilt stärkt av detta resultat i sin uppfattning att assisterat självmord är överflödigt. Modern palliativ vård har möjlighet att avsevärt lindra det lidande som anges som motiv. Palliativläkaren Dietmar Weixler tycker att det är ”skrämmande” att fysiskt obehag spelar en så stor roll.

— Vi vet att rädslan, de fysiska symtomen och det upplevda lidandet effektivt kan motverkas genom omfattande palliativ vård. Men inte alla patienter som behöver palliativ vård har tillgång till den i Österrike, säger Angelika Feichtner, vårdforskare och medlem av OPG:s arbetsgrupp för etik.

Stress för läkare

Ett år efter att ”Sterbeverfügungsgesetz” (dödshjälpslagen) infördes i Österrike ser sig palliativläkare tyngda av värdekonflikter. ASCIRS-undersökningar pekar på den höga stressen och stora osäkerheten hos läkare, sjuksköterskor samt apotekare, som skall dela ut den dödliga substansen. OPG:s ordförande Dietmar Weixler anser att personalen inom den palliativa vården hindras i sin egentliga uppgift att tillhandahålla palliativ vård och kräver därför en lagändring. Om lagen kvarstår i sin nuvarande form bör specialiserade, oberoende institutioner utföra den, kräver OPG i ett pressmeddelande.

— Vi krossas av en oro som vi inte känner oss ansvariga för. Vi har valt att arbeta inom den palliativa vården för att följa människor på ett palliativt sätt och inte för att hantera önskemål om självmord. Flera palliativa vårdteam rapporterar att de inte längre kan upprätthålla den vanliga vården och vårdkvalitén för sina patienter eftersom de måste ägna mycket tid åt förfrågningar om assisterat självmord. Detta leder till hög psykologisk och moralisk stress, säger Dietmar Weixler.

Källor: Die Tagespost (www.die-tagespost.de), Evangelical Focus (https://evangelicalfocus.com) och OPG (www.ots.at)